ett år sen...
Nu har de gått ett år
Det är mycket jag ångrar men inte allt...
Det finns säkert en mening med allt, de är bara det att vi inte alltid ser den
visst är de skönt att bara hehöva bry sig om sig själv
men hur roligt är det att aldrig ha någon att komma hem till
att aldrig ha någon att dela allt med både glädje sorg
att aldrig ha någon som alltid bryr sig (förutom familjen)
jag hatar att vara ensam...
jag trodde att en viss persson alltid skulle finnas kvar som min vän
men så vart inte fallet, nu känner vi inte varandra längre
mycket är mitt fel, haha eller lättare sagt allt..
Jag ska försöka göra som min kusin Lina släppa allt å gå vidare, skaffa mig en mening med livet,,,
för förtillfället finner jag ingen
Nu gör jag allt för att ha något att göra jämt, så jag slipper tänka så mycket
jag saknar och hatar samtidigt.. men va finns de för vitts att lägga ner
energi på sådnat för!!?!!
